Godmorgon allihopa. Johan mår bra idag förutom att han, igår när han skulle raka sig skar bort en hel jävla kvadratmeter hud över läppen. Ont gjorde det. Och ni vet hur känslig man är när man har ont och är stressad (jo jag ver stressad för att vi precis skulle ha gäster). Då kom min pappa med en lysande kommentar! Som passar in och gör mkin irriterad. Som om jag var dum säger han :
"Du måste använda raklödder"
Tystnad
Tystnad
Tystnad
Tystnad
"Vad sa du?! Tror du jag är dum i huvudet eller? Klart jag inte rakar på torr hud"
Så nu har jag ett sår som svider bara jag får vatten på det. "Åh va bra, då kan du ju inte tvätta dig" tänker ni. Då svarar jag "skitsamma, jag ska ändå inte duscha"
Tystnad
Tystnad
Tystnad
Tystnad
"jag skojar bara"
Klart jag ska duscha. Eller?
jodå det ska jag. Men inte just nu, eller?
Äkta mig att skjuta upp saker.
Mamma säger: "Johan städa ditt rum" jag säger "o....okej"
20 MINUTER SENARE
"Vad fint du städat Johan, HOST"
Typiskt mig att rädda situationen är att säga "jag vet, visst är det fint" sen glömmer mamma det ändå. Och på eftermiddagen går jag ut och när jag kommer hem är mitt rum städat. Av vem då tänker ni
Jo, min mamma. 
Hon är bra hon


mitt såååååår!